Hur tar man sig ur något sånt här?

Datum: 2012-05-22 Tid: 12:27:34

Som ni vet är jag en komplett, perfekt människa utan brister.

Förutom en sak.

Jag har ormfobi.

Jag känner nu att det är så jobbigt att det börjar påverka mitt liv. Och så ska det ju inte få vara. Har googlat lite och läst om kognitiv beteendeterapi, men är osäker om det skulle funka på mig.

Jag har alltid tyckt att ormar är läskiga, fast min riktiga panikrädsla uppstod efter en incident när jag var typ 12 år. Min bror och jag var ute och rodde, han släppte av mig på en sten i vattnet och rodde själv in till ön. Där stod jag och fiskade, när det kom en snok och simmade runt stenen jag stod på. Jag fick en sådan panik, just för att jag inte kunde fly, stod bara och skrek och grät medan ormen simmade omkring mig. Kändes fan som ett år innan brorsan kom och hämtade mig med jollen.

Hursom. När jag stöter på en orm i naturen plötsligt, vilket händer då och då när man bor på landet, får jag precis samma känsla. Jag får panik och vill fly, hyperventilerar och vill bara bort, fort. Ser jag en orm på en asfalterad väg är det inte lika farligt, då finns det plats att fly åt alla håll, samt att man på en väg oftast hinner se dem på håll.

Idag gick jag min favoritpromenad i skogen med hunden. Och så märker jag att något rör sig några decimeter framför mina fötter. Ormarnas ormjävel, stor, mörk, sicksack. Jag skriker, hyperventilerar, flyr. Fast vi är på slutet av promenaden så vänder jag och traskar hela omvägen tillbaka istället för att gå förbi. Hela vägen med darrande ben och ett hjärta som slår så hårt att det känns som att det ska hoppa ut ur bröstkorgen.

När något sånt här händer är jag tillbaks på NOLL.
Kan inte ens sitta med fötterna under bordet inomhus nu, för jag är så skärrad.
Kommer inte kunna gå i skogen på hela sommaren, vilket suger för det är ju typ det bästa jag vet.

Det är just därför jag inte är säker på att KBT skulle funka. Sitter ormen i en bur är jag inte så rädd, utan det är just de här plötsliga mötena som gör att jag freakar ur.

Som jag ser det finns det två alternativ;
1) Utrota alla ormar i Sverige
2) Jag sätter inte min fot i skogen igen

Båda känns rätt dryga.

NÅGON som har någon aning om vad man kan göra åt något sånt här? Känner att jag verkligen skulle behöva hjälp...



Kommentarer
Postat av: Karin

Kompis till dig! Skrolla ner (inte för långt, hon har lagt upp video på orm, men hon förvarnar).

Hon prövade KBT vilket funkade! Du kan ju dra ett mail eller nå å kanske få namnet på hennes psykolog... Han håller väl till i stan skulle jag tro! :)

2012-05-22 @ 13:27:09
Postat av: Karin

Eeeeh, här är länken också kanske :P



http://www.unt.se/blogg/blogg.aspx?blogg=986548

2012-05-22 @ 13:28:32
Postat av: RULES BY JULES

Tack för tipset! Kanske värt ett försök ändå..

2012-05-22 @ 22:49:02
URL: http://juules.blogg.se/
Postat av: frida

när ska du byta header? skitful

men du är snygg och din blogg är bäst peace love and war

2012-05-23 @ 22:47:41
Postat av: Karin

alltså, är det någon som utger sig för att vara mig här? Det är ju inte jag som har skrivit dom förra meddelandena här ju! Läskigt alltså! Antagligen är det någon form av stalker! /knud

2012-05-24 @ 12:31:33
URL: http://knuds.blogg.se/
Postat av: Rules by Jules

Frida: Ja, det är fanimej på tiden. Dock vill jag ha en ful header, väntar på den perfekt efterblivna bilden. Tack för snälla ord!

Karin: Jag förstod att det inte var du då det inte var några könsord med.

2012-05-24 @ 16:35:06
URL: http://juules.blogg.se/
Postat av: Karin

Hahahaha No stalker!

Klasskompis till Julia (hejhej)

2012-05-24 @ 19:40:42
Postat av: RULES BY JULES

Ååhh, välkommen Karin! Och säg att du stalkar för att göra Karin nr 1 lite glad.

2012-05-25 @ 17:08:27
URL: http://juules.blogg.se/
Postat av: Karin

jag gör't för å stalka. En ny bana i livet!

2012-05-25 @ 19:40:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
<