Skrivit en medicintenta

Datum: 2012-05-25 Tid: 17:26:12

...på närmre 30 sidor. Satt i fyra timmar och efter
det hade jag bra med kramp i armen samt svett
under mjölkkörtlarna.

En dusch och lite smink senare såg jag ut såhär:



Vi placerade oss på V-dalas uteservering Taket för mat
och sprit. Sedan begav vi oss till Stocken och återskapade
mjölkkörtelsvetten genom dans till stängning.




Innan den här bilden togs frågade fotografen "Hur ser
ni ut när ni mottager en mans säd?"

(Gick jag över gränsen nu?)

Irriterande

Datum: 2012-05-24 Tid: 16:47:28


Någon mer som har blogg.se-appen? Det finns
en negativ sak med den, och det är att den inte
fungerar. Kan tycka att det vore ett ganska viktigt
kriterium att uppfylla, men det är jag det.

Hade tänkt att posta ett lustigt inlägg med en
bild på en p-bot jag fick igår på 350 riksdaler, men
nu går ju inte det då jag inte har tillgång till dator
och det skulle gå snabbare att leja en utvecklingsstörd
grävling (notera att grävlingar är halvblinda och
mest instresserade av typ bark) att uppfinna en
ny blogg-app än att vänta på att bilden laddats klart
på denna app.

Så ni får nöja er med ett tråkigt inlägg med text istället.


Hur tar man sig ur något sånt här?

Datum: 2012-05-22 Tid: 12:27:34

Som ni vet är jag en komplett, perfekt människa utan brister.

Förutom en sak.

Jag har ormfobi.

Jag känner nu att det är så jobbigt att det börjar påverka mitt liv. Och så ska det ju inte få vara. Har googlat lite och läst om kognitiv beteendeterapi, men är osäker om det skulle funka på mig.

Jag har alltid tyckt att ormar är läskiga, fast min riktiga panikrädsla uppstod efter en incident när jag var typ 12 år. Min bror och jag var ute och rodde, han släppte av mig på en sten i vattnet och rodde själv in till ön. Där stod jag och fiskade, när det kom en snok och simmade runt stenen jag stod på. Jag fick en sådan panik, just för att jag inte kunde fly, stod bara och skrek och grät medan ormen simmade omkring mig. Kändes fan som ett år innan brorsan kom och hämtade mig med jollen.

Hursom. När jag stöter på en orm i naturen plötsligt, vilket händer då och då när man bor på landet, får jag precis samma känsla. Jag får panik och vill fly, hyperventilerar och vill bara bort, fort. Ser jag en orm på en asfalterad väg är det inte lika farligt, då finns det plats att fly åt alla håll, samt att man på en väg oftast hinner se dem på håll.

Idag gick jag min favoritpromenad i skogen med hunden. Och så märker jag att något rör sig några decimeter framför mina fötter. Ormarnas ormjävel, stor, mörk, sicksack. Jag skriker, hyperventilerar, flyr. Fast vi är på slutet av promenaden så vänder jag och traskar hela omvägen tillbaka istället för att gå förbi. Hela vägen med darrande ben och ett hjärta som slår så hårt att det känns som att det ska hoppa ut ur bröstkorgen.

När något sånt här händer är jag tillbaks på NOLL.
Kan inte ens sitta med fötterna under bordet inomhus nu, för jag är så skärrad.
Kommer inte kunna gå i skogen på hela sommaren, vilket suger för det är ju typ det bästa jag vet.

Det är just därför jag inte är säker på att KBT skulle funka. Sitter ormen i en bur är jag inte så rädd, utan det är just de här plötsliga mötena som gör att jag freakar ur.

Som jag ser det finns det två alternativ;
1) Utrota alla ormar i Sverige
2) Jag sätter inte min fot i skogen igen

Båda känns rätt dryga.

NÅGON som har någon aning om vad man kan göra åt något sånt här? Känner att jag verkligen skulle behöva hjälp...



Är pank och överöst med plugg

Datum: 2012-05-21 Tid: 18:54:29


Löste det med att åka och shoppa.
Dessa två par ska få pryda mina bleka stockar i sommar.

Jag gillar spets. Jag skulle ligga med spets om jag var singel.



Har det bra jag

Datum: 2012-05-20 Tid: 21:53:50

Äter isglass, tentapluggar och saknar min pojkväns... sällskap.



Var påväg att facerapea pappa

Datum: 2012-05-19 Tid: 17:48:13


...men bedömde det som att det skulle vara
lite av ett slag under bältet mot en person som
har 21 vänner.


Saker jag skäms lite över

Datum: 2012-05-18 Tid: 12:12:43

1) När jag är väldigt  hungrig och äter med händerna,
tillexempel popcorn eller tacos, händer det relativt ofta
att jag i min iver biter mig själv i fingrarna.

2) Jag har ingen aning om vad Wikileaks är för något.

3) Innan jag fick körkort trodde jag att dom här
väjningsplikts-trekanterna på vägen var ett lite
annorlunda övergångsställe.



Hej bloggen. Idag har jag

Datum: 2012-05-17 Tid: 13:20:22



Tentapluggat. Det är inte så kul.



Ätit lunch. Det är ganska kul.



Haft en BH i ansiktet. Det är jättekul.



Roligaste jag hört på länge

Datum: 2012-05-15 Tid: 17:40:43

Har en kompis som lägger ut mycket bilder på sin
katt på facebook. 

När jag träffade henne här om dagen sa jag att jag
tycker hennes kattbilder är så söta.

Då förklarade hon att hon bombaderade sin facebook
med kattbilder som en slags protest mot alla hennes
bekanta som skaffat kids och promt måste lägga upp
tusen bilder varje dag på sina fula ointressanta barn.

"Så att du inte tror att jag är nån galen kattkvinna."

UNDERBART.



Känslan när man

Datum: 2012-05-15 Tid: 11:00:47


...lägger en rejäl snorloska som landar rätt på
sin egen sko.

Karma strikes back at ya.


Har gråtit mig förkyld

Datum: 2012-05-14 Tid: 21:51:37


Nu har han åkt. Saknar redan.



Älskar dig så mycket Fredric.

Upprörd kommentar

Datum: 2012-05-14 Tid: 21:43:56

Svar:

Hade min häst haft ett talspråk hade han sagt
att Du kan va bög!!!

Tröjan är köpt på en liten fransk boutiqe som
heter Gina Tricóte och är av äkta kashmir.


I helgen var jag på bio

Datum: 2012-05-09 Tid: 11:11:08


Såg "The woman in black" vilket är en skräckfilm.
Gick därifrån med kissfläckar på byxorna nästan,
satan så läskig den var.

Påväg hem i bilen är jag fortfarande skiträdd.
Då tvärnitar min käre pojkvän och skriker
rätt ut. Jag blir så rädd att jag börjar grina.

Han sa att så roligt har han inte haft sen
han fick en cross när han var liten.


OMG!!!!

Datum: 2012-05-03 Tid: 11:27:22


I lördags var jag i Stockholm

Datum: 2012-05-02 Tid: 20:54:34

...på anhörigdag på Fredrics jobb. Han är militär
och om 12 dagar åker han iväg till det trevliga
lilla landet Afghanistan och ska väl inte direkt
jobba som charterledare om man säger så.




Hade varit drygt att tappa bort honom, för dagen till
ära hade alla soldater lyckats ta på sig samma outfit.
Pinsamt :(


Jag fick åka stridsvagn. Det får 4/5 toasts.




Och just nu börjar det bli sjukt verkligt att han
ska vara borta från mig i sju jävla månader,
och samtidigt ska man gå här hemma och vara
orolig varje dag.

It sucks.